Min egna stil
" Den människan har verkligen egen stil"
" Alltså han har ju en egen stil"
"Jag har liksom skapat mig en egen stil"
" Jag skulle vilja ha en egen stil som X"
Alltså är det något som jag tröttnat så oerhört på de senaste dagarna, så är det verkligen uttrycket "egen stil". Ursäkta mig lite, men jag har noterat att de flesta som anses ha egen stil ser ganska lika ut i "sin stil". Så alltså är det kanske inte en "egen stil" alls? Eller? För själca konceptet med hela den här "egen stil"-grejejn var väll att man skulle se "egen ut"?... Eller var det i själva verket så att man skulle ingå i en annan stilform, där det går ut på att vara accepterat egen. Alltså får man inte avika från det som anses vara accepterat utan man måste bara få andra att tro att man gör det?
Eller så är hela den här grejen med "egen stil" bara ett otroligt löjligt uttryck, som kanske borde bojkottas? För egentligen har väll alla sin personliga stil? Även om man är väldigt mainstream så har man ju ändå inte köpt allt av vad som säljs, utan valt ut kläder... sedan att det med största sannolikhet finns någon annan som har liknande kläder, är det världens största problem?
Varför spendera flera tusen på ett plagg, som man kan köpa exakt likadant och billigare? Och istället lägga pengarna på något som man verkligen vill göra?
Nu är det ju inte min uppgift att berätta för folk vad de ska göra och inte.
Jag kan bara inte förstå hur man anser någon har "egen stil" om inte alla har det?
Ursäktar mig nu om det upprör människor. Begreppet "stil" och "egen stil" är ju väldigt laddade ord idag, av någon anledning som jag inte riktigt förstår.
Jag vet bara att jag tänker strunta i "stil" och "egen stil". Har jag en "egen stil" så fine, då får jag väll finna mig i det. har jag inte det så har jag inte det. Har jag ingen stil alls så gör det mig faktiskt ingenting-
Jag överlever med all sannolikhet den "krisen".
Jag har klarat mig igenom värre saker än det.
"Jag är unik och speciell.
Precis som alla andra."
